Tystnaden och avskildhet

För mig känns det helt rätt när Yogananda säger; Seclusion is the prize for Self Realization. Däremot upplever jag inte att det kostar något, det sker helt naturligt.
För att komma i kontakt med kärnan i mig själv behöver jag tystnad och avskildhet.
Det handlar också om att när jag har hittat djupet i mig själv blir det så lite kvar i den här världen som är intressant.
Avskildheten känns som en befrielse i förhållande till allt som förut lockade. Tystnaden och stillheten känns närande och när jag vilar där, känner jag mig hemma.
Mitt Hem är Stillheten i Gud. Detta vet jag av egen upplevelse. Vad finns det då att längta till i denna skenbara värld?
När allt blir stilla…inga ord som tar över, när tankevågorna stillar sig…. inget som far omkring i huvudet, där och då är Varat. Det bara är. Där föds det som verkligen är jag.
För mig skedde detta i tiden för många år sedan.
Vägen jag går är kantad av änglar som viskar att allt är väl och att jag redan är Hemma. Snart mycket snart , ser jag det också…