Citat från EKIM, arbetsbok, sid. 211

"På samma sätt som Himlens frid och glädje ökar när du accepterar dem som Guds gåva till dig, så växer din Skapares glädje när du accepterar Hans glädje och frid som dina. Sant givande är skapelse. Det utsträcker det gränslösa till det obegränsade, evigheten till tidlösheten och kärleken till sig själv. Det tillför någonting till allt som redan är fullständigt, inte i den bemärkelsen att det tillför mer, för det innebär att det var mindre tidigare. Det tillför genom att låta det som inte kan begränsa sig att uppnå sitt mål att ge bort allt det har, och på så sätt försäkra sig om det för evigt."

Anden-kroppen

Gud skapade inte kroppar. Gud skapar ingenting med form. Gud skapade Ande.
Ingenting föränderligt kan komma från Gud. Inget obeständigt kan komma från Gud. Gud är Evighet, Oföränderlig. Och eftersom Hans skapade Ande är skapad såsom Han, är detta vårt sanna Vara.

Idag på promenaden kom jag på att jag har försökt att glömma kroppen, inte ge den makt, inte tro på dess autonomi.
Men det som hände var att jag gick upp i vikt....och mina hälsokostpreparat tar jag.....glasögon har jag.....osv.
Men ibland glimtar Sanningen fram vad gäller kroppen. Nämligen att jag med tanken kan bestämma mig för att när jag slagit i huvudet rejält i ett vasst skåpshörn att inget har hänt och således får jag ingen bula eller någon ömhet, eller när jag bestämmer mig för att det inte alls gjorde ont när jag dundrade i något som vanligtvis gett mig ett blåmärke, men där det inte syntes något efteråt.
Då blir det tydligt att kroppen inte alls har makt över Anden.
Men detta händer då och då. Inte alls konsekvent. Jag är inte där helt enkelt att jag släpper kroppens behov.

I Yoganandas Självbiografi, som Pelle har varit med och översatt och som snart är ute i handeln, står det om heliga män och kvinnor som är totalt befriade från kroppsliga begär såsom mat, dryck, kläder, sömn.
För mig känns detta fullständigt naturligt.
Det är detta En Kurs I Mirakler visar oss genom sinnesträningen; kroppen har inget självbestämmande.
Vi är inget offer för kroppens väl och ve.
Dessa indiska mästare visade på detta för många år sedan genom sin starka andliga tradition med gurus.
Men hur gör vi för att få bort identifikationen med kroppen? Det vet jag inte.
Jag är bara så tacksam att jag fått en uppenbarelse som visade mig Kärlekens formlöshet.
Är så tacksam för EKIM som visade mig vägen just jag skall gå.
I meditationen och stillheten har jag också upplevt hur identifikationen med kroppen försvinner.
När man än gång upplevt Guds Närvaro finns det ingenting på denna jord som kan mäta sig med den upplevelsen, ingenting.
Men jag är där jag är och tror inte på att anstränga sig eller ha ambitioner.
Jag kan bara öppna mig och göra "läxan" som EKIM ber mig göra.
Min villighet får räcka.

Inget av vikt.....

Kära vänner, det är tomt på ord att skriva här, just nu.
Visst jag kan skriva om görandet...men det är så ointressant.
Den här bloggen handlar mest om Varandet.

Just nu är Varandet tomt på ord....så är det bara.


Allt är precis som det ska vara just nu.

Lite om varje

Förra inlägget om kursen: Upptäckten, var hämtad från Hannemos kursbroschyr.

Idag har varit en härlig dag, kärt besök från en älskad vän som nu bor i London men var hemma på en veckas semester.

Talar till Jesus då och då. Mitt i matlagningen säger jag något. Kan vara vad som helst.
Allt är bra som sätter fokus på det som är viktigt; att allt är väl och att ingenting annat än Kärlek existerar!

Kurs: UPPTÄCKTEN på Hannemo.se

24-27 Mars
UPPTÄCKTEN
med Mira och Per Wigström

Dessa dagar går vi bortom din personliga historia, dina rädslor och invanda mönster.
Här väntar en helt ny värld av kärlek, förundran, tacksamhet och glädje. En förändrad varseblivning är det du behöver för att upptäcka det som alltid funnits i dig. Vi använder oss av Upptäcktstrappan som genom sju steg lossar dina föreställningar och öppnar dig för miraklet att här och nu kan du göra ett val som förändrar ditt liv.
Meditation, övningar, musik och inre arbete är en del av dessa dagar. Välkommen !
Vi delar med oss av våra egna upplevelser av detta skifte, och lånar terminologi från "Vedanta" och " En kurs i Mirakler"
Kurspris: 2800:- inkl. kost och logi i 2-3 bäddsrum.
Kursens tider : Start Tors. 18.00 och avslut efter lunch Sönd.
Anmälan och information: mira@levailjus.nu eller 076-1638961



Mira och Per Wigström
Mira har genom egen transformerande ljusupplevelse kommit i kontakt med sitt Sanna Vara. Hon började 1987 studera "A course in miracles", ett icke-dualistiskt dokument med kristen terminologi och hon har under åren väglett människor i denna anda.
Mira ger behandlingar i Holistic Pulsing, Helande Beröring och NärAnde samtal genom sitt eget företag.
Per fick en andlig upplevelse 1975 där han blev kallad som lärljunge till Yogananda.
Han är initierad i KriaYoga och har varit med och översatt Yoganandas självbiografi till svenska (finns snart i bokhandeln). Per studerar Vedanta som är ett tusenårigt indiskt icke-dualistiskt synsätt. Han har tidigare bl.a varit Vd och delägare i ett elektronikföretag och rektor för en friskola

Citat från EKIM, arbetsbok, sid. 347

"Vi delar ett enda liv med varandra eftersom vi har en enda Källa, en Källa från Vilken fullkomligheten kommer till oss, och som alltid förblir i de heliga sinnen som Han skapade fullkomliga.
Så som vi var, så är vi nu och kommer för evigt att vara. Ett sovande sinne måste vakna, när det ser sin egen fullkomlighet avspegla Livets Herre så fullkomligt att det uppgår i det som återspeglas där. Och nu är det inte längre endast en återspegling. Det blir det som återspeglas, och det ljus som gör återspeglingen möjlig. Nu behövs inte något sant seende. För sinnet som har vaknat är ett sinne som känner sin Källa, sitt Själv och sin Helighet."

Underbar samvaro

Nu är älskade vännen från Skåne och hälsar på ett par dagar.

Delande, helande, förenande samvaro.

ALLT är väl!

Så enkelt.....

Det är så bedrägligt när frestelsen av att se den här världen som verklig, smyger sig på en.
Det var ju det som hände igår.

Tack vare "En Kurs I Mirakler", har jag fått redskap för att ta mig ur frestelsen.

Idag är jag i glädjen igen och känner Jesus Närvaro och vägledning.

Så enkelt allting Är.

Kära älskade vän, har du prövat många vägar men ändå inte hittat nycklarna till glädjen, tveka inte att öppna EKIM, denna tegelsten. Inte ett enda ord i den är onödigt!

Själens mörka natt......

Har läst många av de gamla mystikernas vånda när "själens mörka natt " slår till.

Vet inte riktigt vad som händer i mig just nu...
Känns som det är, om inte mörkt, lite skymning....

Kan ju skylla på allt möjligt...pappa, hormoner....

Men i djupet av mig själv vet jag det som EKIM säger: det finns bara ett problem.
Och det är att vi tror att vi separerat oss från Gud.

När insikten kommer tillbaka om det omöjliga i detta, då är jag Hemma igen.

Den är inte långt borta.....

I badet....

Har ikväll varit vanligt trevligt social....
Mina arbetskamrater och jag fick presentkort i julklapp av barnen på dagis.
På Arvika Hamam.
Fantastiskt ställe...så konstnärligt.

Men nu känner jag mig trött, både av värmen i badet och av den "trevliga" samvaron. Visst, vi har trevligt, men inget av vikt blir sagt. Inget som berör hjärtat.

Otroligt onödigt prat överallt. Vart jag än går hör jag detta meningslösa pladdrandet.

Svårt att bryta.....men känner ofta att jag bara vill vara tyst.

Samvaro i skogen

Vi har idag varit och hälsat på vänner som bor längre in i Värmlandsskogarna än vad vi gör.
Det är så underbart att Pelle och jag kan göra oss lediga en vanlig tisdag.
Vi samtalade med våra vänner om livet och det kändes så fint.
Tänk att båda vi par inte vill tillbringa hela vintern här i Sverige någon mer gång....
Tänk så totalt oväsentligt att tänka i dom banorna....det handlar om att Lyssna...vad vet jag om vad som ska ske till vintern?

Men ändå finns lockelsen där. Att redan nu drömma sig bort till sol och värme.
Jag tillåter det att ske. Det är som det är och det blir som det blir. Sista är ett citat från Allan Karlsson ur boken; Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Burlesk historia...vill du skratta, läs den.

Men återigen är det alltså accepterandet som står i fokus.
Det är som det är och det blir som det blir.

TV, nej tack

Igår kom det till mig starkt att nu MÅSTE jag sluta titta på TV.
Det verkar som att det blir något slags beroende, tittar på än det ena och än det andra.
Det var en kraftfull upplevelse och jag hade inte alls svårt att ta beslutet. Pelle känner också att det är bra att lägga tyg över TV-n.
Kände mig genast i kontakt med vägledningen och blev energifylld.
Nu lyssnar vi på vacker musik och mediterar istället.
När jag skulle blogga om denna upplevelse igår var datorn utan kontakt. Gick helt enkelt inte igång. Antagligen ville Helige Ande att jag inte skulle titta på någon skärm alls den dagen.
Fick en ingivelse idag på morgonen att bjuda in mina närmaste grannar, ca. åtta stycken till meditation på söndagskvällar. Sagt och gjort, skrev ut en inbjudan som jag la i deras brevlådor. På söndag får vi se om någon dyker upp.

Nej, jag har viktigare saker för mig än att titta på TV. Kom nu ihåg detta Mira.

Tack för den krafiga påminnelsen Helige Ande!
Jag är här endast för att vara sant hjälpsam, som det står i EKIM. Det betyder att lyssna på din vägledning.

Utdrag från EKIM, arbetsbok, sid. 514

"Vrede måste komma från dömande.
Dömande är det vapen jag använder mot mig själv
för att hålla miraklet borta från mig.

Lyssna idag. Var mycket stilla och hör den milda Rösten för Gud
försäkra dig att Han har bedömt dig som Sonen som Han älskar."

Inget särskilt.....

Precis så är det idag. En s.k. vanlig dag. Inga insikter, bara vanligt hushållsarbete. Sov länge...
Men tacksam är jag hela tiden, för allt.

Ensamtid

Det känns alltid skönt när Pelle är borta något-några dygn då och då.
I morse åkte han och kommer hem i morgon eftermiddag.
Denna tid är att helt vara i mig själv. Eftersom Pelle jobbar 30 meter från vårt hus kommer han och fikar och äter lunch, därför blir min tid uppbruten. Det är underbart att leva i ett så fruktbart äktenskap och i så många år, helt ljuvligt!
Men som sagt, jag behöver obruten ensamtid då och då.
Det som oftast händer är att jag bara sitter och tittar. Tittar på himlen, låter tankarna komma och gå som dom vill.
Ibland mediterar jag.
Och ibland vill kroppen gråta. Ganska ofta faktiskt. Gråten kommer bara och jag låter det ske utan att analysera.
I dag började tårarna komma men så plötsligt började jag skratta! Det fanns ingen gråt där! Jag konstaterade att gråten var borta. Endast ett leende fanns på mina läppar.
Har vissa planer på att jobba med vårt kursupplägg: Upptäckten, men får bara acceptera att än så länge denna dag har det inte blivit något gjort.
Det är en sådan lättnad när vi accepterar istället för att kämpa och ha massa ambitioner.
Jag har tillit till att det blir som det ska bli.

Mardröm

Tänk att ditt lilla barn sover men du märker att hon/ han, har en mardröm. Hon sparkar och gnyr och gråter och har det jätte-jobbigt.
Du vet ju att det hon upplever bara är en dröm och försöker väcka henne.
Försiktigt, försiktigt, börjar du väcka henne, allt för att hon inte ska bli ännu räddare.

Precis så går det till när Helige Ande vill väcka oss från den här världen som är en mardröm i jämförelse med vårt sanna hem.
Försiktigt visar Han oss att vi är oskuldsfulla och att vi endast är Kärlek.

Sakta men säkert Vaknar vi till en ny dag, en ny gryning där vi vet att allt är väl och att vi som Ett, vilar i Gud.

Citat från EKIM, textbok, sid. 466

Kärlekens budbärare sänds varsamt ut, och kommer tillbaka med budskap om kärlek och varsamhet. Rädslans beordras strängt att söka reda på skulden, omhulda varje spår av ondska och synd som de kan finna, och med risk för dödsstraff inte förlora någon av dem, och respektfullt lägga dem framför sin herre och mästare.
Varseblivningen kan inte lyda två herrar som var för sig ber om budskap om olika ting på olika språk. Det rädslan livnär sig på, förbiser kärleken.
Det rädslan kräver, kan kärleken inte ens se.
Den våldsamma dragningskraft som skulden utgör för rädslan, saknas helt i kärlekens milda varseblivning.
Det kärleken ser på är meningslöst för rädslan, och helt osynligt.

Kurs den 24-27 mars

Vill redan nu berätta om kursen som Pelle och jag ska ha.

Den heter UPPTÄCKTEN.

Vi kommer att använda oss av upptäcktstrappan, där första steget är: självinsikt med litet s och sjunde och sista steget ät Självinsikt med stort S.

Återkommer längre fram med mer info.

Kursen hålls på:
www.hannemo.se

Där kan du läsa mer om kursen och oss.

Uppmärksamhet=näring

En gång var jag deprimerad. Upplevde världen som så grym. Nyheterna var sprängfyllda med elände

Jag orkade inte se att barn far illa...hur vår jord missbrukas....hur elaka människor kan vara. Jag kunde inte hålla emot. Negativiteten och rädslan slog rot
och gjorde mig passiv.
Tårarna flödade och jag hade blivit en del av problemet.

Ingenting blir bättre av rädsla. Ingenting.


För att inte bli en del av problemet behöver vi sluta att ge näring åt det tråkiga vi ser runt omkring oss.


Att ge uppmärksamhet åt eländet är att ge näring. Allt som får näring växer...alltså kommer vi in i en ond cirkel där det vi inte vill vara en del av har blivit en del av oss.


Det finns så många goda krafter i världen som vi kan leta upp och bli en del av. Det behöver inte betyda att vi måste engagera oss rent fysiskt, inte ens med pengar. Det betyder bara att vår uppmärksamhet ligger i det positiva. Då ger vi näring åt något vackert som blir större och större beroende på hur många som ser det på det här viset.

För mig blev vägen tillbaka till livet att släppa taget om livet. Att fokusera på det inre. Det eviga livet som är bortom påverkan av någon riktning. Som Är. Där vi är ett och alla utan skuld och värda att älskas.


Vi väljer var och en hur vi förhåller oss till livet, men glöm aldrig tankens makt. Den kan försätta berg!!

Hur är det möjligt?!

Hade lånat ut en bok till en vän då hon uttryckt en uppgivenhet angående detta livets utmaningar.
Boken var Echart Tolle´s: Lev livet fullt ut.

Frågade hur hon upplevt boken. Svaret var att hon inte är andligt intresserad.

Hur är det möjligt att så många människor går omkring och tror att dom inte är andliga???!!!
För mig är detta helt otroligt.
Visst har den gamla Gudsbilden och kyrkan "förstört" mångas längtan efter något större än dom själva.
Men, vi är inte endast andliga varelser, vi är Gud!!
Vår ande är skapad av Gud.
Det finns så många böcker och lärare nuförtiden som berättar om vår sanna identitet att vi behöver inte tvivla längre. Så många som vittnar om egna uppvaknanden.
Det gäller bara att ha ett öppet sinne, och viljan att gå djupare.

Det är inte frågan om vi är andligt intresserade, vår essens är andligt. Hur lite vi än tror, så är det ett faktum.

Tänk vad många går miste om glädjen att veta att vi är älskade bortom allt förnuft och att det finns en väg för varje människa att komma hem.

Jag har själv varit ateist, men efter min upplevelse av Ljuset, förstår jag inte hur jag kunde överleva utan Gud i mitt liv. Det känns så otroligt torftigt utan Gud, utan att veta om sin Identitet.
Som en öken i jämförelse med den vackraste sommaräng.

Så egentligen är jag inte förvånad att så många lever "identitetslöst", eller kanske rättare sagt med egot som rättesnöre. Jag har själv varit en av dom.

Men om jag bara kunde berätta...visa...

Utdrag fr. EKIM(En Kurs i Mirakler), textbok.sid. 39

Så här säger Jesus i EKIM, alldeles i början, precis efter mirakelprinciperna.

"Det finns ingenting hos mig som inte du kan uppnå. Jag har ingenting som inte kommer från Gud. Skillnaden mellan oss nu är att jag inte har någonting annat.
Detta gör att jag är i ett tillstånd som endast potentiellt finns hos dig."

Å, vad jag ÄLSKAR dig Jesus!!!!

Dagens dikt

Oj, är det mina händer?
Kroppens växlingar
tjock, mindre tjock
köpte mascara
har ej haft på många år
försökte, men det gick inte
tycker hit och dit
om mig själv
men jag ser att mitt
Själv ler och förlåter i sin
orörda boning

Mamma

Idag skulle min älskade mamma fyllt 86 år. Hon dog 2006.

Hon skulle bli min skyddsängel efter sin död, sa hon den sista tiden.
När hon låg på sjukhuset och knappt var kontaktbar, frågade jag henne om hon såg några änglar. Hon svarade; inte än...
Det lät så fint, hon var beredd på att se dom.

Jag firar varken mammas födelsedag eller dödsdag.
Däremot säger jag ofta högt; hej lilla mamsingen!

Att fira födelsen och tron på döden är samma tankemisstag.
Hur kan något som är evigt födas och dö?

Mamma trodde benhårt på reinkarnation. Vad hon fått det ifrån vet jag inte. Men det var väldigt självklart för henne.
Det är ju ett sätt att se livet som evigt, och det är ju bra.

Tvärtom är det för mig.
Måtte jag slippa komma tillbaka till den här verkligheten. Vill inte vara kvar i hjulets snurr och tro på separationen från Gud.
Vill stanna Hemma. Hemma i Gud, och inte uppleva något annat.
Jag har besökt den platsen, det är därför jag med visshet kan säga att ingenting, absolut ingenting som den här världen har att erbjuda, liknar något av Himlen.

Tack Gud för att detta livet endast är vår egna mardröm och har inget med Dig att göra.
Du skulle aldrig utsätta oss för smärta. Det gör inte en förälder som älskar sitt barn.
Och Du Älskar Sannerligen.
Låt oss vakna till Din Sanning
Sanningen som är Kärlek
Där vi vilar i evighet