provocerad?

Varför blir någon provocerad?
Vad betyder det att bli provocerad?

För mig betyder det att någon blir störd av något jag säger eller gör.
Chockad är ett kraftigare ord och betyder mer att man verkligen inte hade väntat sig detta.......

Provocerad är mer som att man upplever att den som provocerar har på något dolt sätt, rätt, men att man inte klarar av att ta det.
Det finns också något underliggande, som man inte är medveten om....någon tolkning som görs......

Att överhuvudtaget kunna känna sig provocerad innebär att man lyssnar till fel röst.
Det kräver att man rättfärdigar sin känsla och skyller på någon annan.
Att se och erkänna sitt dömande, är första steget för att ta tillbaka sin projektion.

När Kärlekens Röst är den du hör kan du inte bli provocerad.
Du hör bara Kärlek. Du hör ett rop på Kärlek, vilket allting är, som inte är Kärlek.

Ingen kan såra eller provocera dig utan ditt medgivande.
Medgivandet består i att du gör det som hänt verkligt, istället för att be om hjälp att förlåta.

Nästa gång du känner dig provocerad eller störd på något sätt, konfrontera inte personen som fick dig att känna så.
Sätt dig ner i ensamhet och be Helige Ande om hjälp att förlåta.
EKIM´s förlåtelse handlar inte om att förlåta det som hände, utan förlåta att jag tror att det har hänt.
Det är det som leder till frälsningen, upplysningen, uppvaknandet.
Att vi inser att det som är skapat av Gud aldrig kan ha någon motsats.
Kärlek=Gud
Gud skapade Ande. Det är det vi är. ETTHET.

Vila, dikt

Vila i dig
stanna, stå kvar
ser du mig?
Stilla kommer friden
när du inte rusar runt
stilla blir tiden
hör du tystnadens klara röst?
allt är dig givet
du behöver bara säga Ja.

Nu är eld uti var spis....

vi tackom nu så gärna.

Sitter i mitt vardagsrum och njuter av första advent.
Maken är kvar i sängen.

Knastret från vespisen i köket hörs hit in.
Kaminens brasa brinner lugnt och fridfullt här i rummet.

Det är vackert nu när ljuset återvänder i form av alla adventsstakar, stjärnor och ljusslingor ute och inne.

I väntan på att Kristus ska födas i var och en av oss, så att vi inser att vi är Ett, är jag tacksam för att få glimtar av detta, det riktiga Ljuset.

Önskar er en fridfull första advent.

citat från EKIM, text sid. 658

"Miraklet gör ingenting. Allt det gör är att göra ogjort. Och således upphäver det hindret för det som har gjorts. Det lägger inte till, utan tar enbart bort. Och det som det tar bort har för längesedan försvunnit, men eftersom det bevaras i minnet tycks det ha omedelbara verklningar.
Den här världen var över för länge sedan. De tankar som gjorde den finns inte längre i sinnet som tänkte dem och älskade dem en liten stund.
Miraklet visar bara att det förgångna är borta, och det som verkligen är borta har inga verkningar.
Att minnas en orsak kan endast framkalla illusioner om dess närvaro, inte verkningar."

Galenskap

Genom åren har jag då och då känt att jag t.ex bara vill ha 4 klänningar. Två på sommaren och två på vintern. Inga andra kläder, förstås någon varm vinterkappa också.
Det som kommer till uttryck i den längtan är att jag är i kontakt med Gud och vet att jag vilar i Honom. Jag behöver inte så mycket i den här världen då. Det är som om allt detta bjäfs, ja, hela existensen i denna värld är bjäfs...och jag känner mig inte delaktig. Det är som om mitt inre osynliga tar över och det andra pockar inte längre på.

Nu är det ett tag sedan jag kände så. Kanske jag aldrig mer kommer att uppleva det på liknande sätt.

Idag kom jag att tänka på Mirabai i Indien som var så totalt hängiven Gud att det enda hon gjorde var att dansa och sjunga. Överallt, i templen och överallt där det inte var passande. Många gånger greps hon, men hon bara fortsatte att sjunga. Hon skulle giftas bort, men klargjorde att den ende hon ska gifta sig med är Gud.

Ananda Moy Ma var en indiskt kvinna som var så uppslukad i Gud att hon varken åt eller drack. Hennes medföljande sällskap fick mata henne för att hon skulle få någon mat. för henne var det ingen skillnad på deras eller hennes egna händer, hon såg alla som ett. Hon var oftast försjunken i samadhi, som är ett tillstånd av lycksalighet.

Inget av denna världens bjäfs berörde dom.
Många kallar det nog för galenskap. Jag kallar det för sann hängivenhet.

Jag kan på något sätt förnimma hur det var för dom.
När Gud helt och hållet är i första rummet.

Inte duktig för fem öre.....

I dag är Pelle i Stockholm.
Det betyder att jag är ensam hela dagen. Inte ens en katt längre.

Jag hade mina planer att städa undan, baka lite....

Men det enda jag hör och gör är att vara stilla och alldeles tyst. Har inte talat sedan klockan sex i morse när jag sa hej då till Pelle.
Jag vet ju att mitt behov av ensamtid är stort, men idag var det inte bara ensamtiden som var viktig utan icke-görat.

Är så tacksam och glad för att jag aldrig varit en "duktig flicka". Så det är inte alls svårt för mig att vara stilla. Tvärtom så njuter jag otroligt mycket och känner mig så nära Jesus.

Och sedan är jag som vanligt fantastisk glad när min älskade kommer hem........

Oj, vilket underbart liv jag har!!

Att endast se Kärlek

När jag endast ser Kärlek är Kärlek det enda som reflekteras tillbaka till mig.

Det var som ett aha-ögonblick, när jag insåg hur lätt Kursen är.
Min enda uppgift är att ÄLSKA utan förbehåll. Vägen dit går genom förlåtelsens förlovade land......

Vad hindrar mig och dig?
Det är en tanke på att jag har rätt att vara sur, ledsen, arg, förnärmad och sårad för att någon annan betett sig illa.
Jag rättfärdigar mitt tillstånd och separerar mig från min medvandrare.

Hur kommer vi ur den loopen?
Det enda som hjälper, är när vi inser att inget av det som hänt har några verkningar.
Visst, det är lätt att säga, men vad gör vi med känslorna?

Vi ger allt till Helige Ande och erkänner att vi av oss själva inget kan göra. Vi behöver hjälp. Att be om hjälp och sedan stilla sig för att ta emot den är viktigt.

Vi behöver också komma ihåg att tankarna föregår känslorna. När vi ändrar tankarna, ändrar sig känslorna.
Ett mirakel.

Att ta emot Soningen är vår enda uppgift.
Det betyder att jag behöver inse att jag inte är någon kropp och att Gud skapade endast Ande.
ETTHETEN.
Inget annat existerar.

Att fortsätta leva i världen men inte av världen.

Vi kan inte fortsätta att rättfärdiga vårt dömande om vi vill gå framåt på den andliga stigen.
EKIM visar en klar och tydlig väg för hur vi tar oss ur loopen och in i evigheten.

YEES!

Redan igår kväll kändes det som om Helige Ande grep in och satte mig på rätt spår igen.

Och idag har det varit en helt underbar dag!

I morse drog jag en ängel och fick efficiency. Oj, vad det stämde bra. Redan klockan åtta i morse var Pelle och jag igång för att jobba med Mirakelnytt. Och efter ett samtal med webmastern på nätverket, gick det hela som en dans.

Är så oändligt tacksam att känna sådan tillit, att inte bli rädd när frestelsen sätter in, utan vända mig till den Ende Hjälparen.
Underbart!!!
Helige Ande finns verkligen där för var och en av oss, när vi ber om hjälp.

Glöm aldrig det.

Frestelse

I förrgår deklarerade jag högt och sa klart och tydligt ifrån till egots frestelser.

I dag på förmiddagen kände jag mig fullständigt kass. Nästan värdelös.
Hela dagen har jag gått i någon slags dimma, ungefär som utanför dörren, och släpat mig fram.
Inget har fungerat för mig.

Vet såväl vad detta handlar om. Om jag inte tror på egot, så finns det ju inte. Och har jag den inställningen att nu är jag klar med dig, då försöker egot med alla medel att ta tag i sista halmstrået, för att behålla kontrollen.
Minsta lilla "svaghet" från min sida och egot smyger in och försöker med sina tricks.

Detta innebär att jag inte helt slutat tro på egot....annars skulle jag ju inte uppleva det såsom jag nu skriver.

När jag helt slutat att tro på egot måste ju det betyda att jag inte upplever några frestelser......

Citat fr. EKIM, text sid. 182

" Vem du än möter, kom ihåg att det är ett heligt möte. Som du ser honom, kommer du att se dig själv. Som du behandlar honom, kommer du att behandla dig själv. Som du tänker om honom, kommer du att tänka om dig själv.
Glöm aldrig detta, för i honom kommer du att finna dig själv eller förlora dig själv."

Nej du.....är inte intresserad.

Idag hörde jag mig själv högt och tydligt deklarera; Nej egot, jag är inte det minsta intresserad av dina hyss. Jag vill inte vara involverad i något som har med dig att göra. HÖR DU DET? INGET!

Gud är allt jag vill. Gud är mitt hem och jag vilar i den sanningen.

GUD ÄR MITT ENDA MÅL.

intellektuell?

En Kurs I MIrakler brukar anses som svår att förstå sig på och att det är människor med hög IQ som studerar den.
Bl.a säger Gary Renard detta i Bortom Universum.

För mig är detta nonsens.
Det känns oerhört enkelspårigt. Ungefär som om Kursen skulle vara en kurslitteratur för intellektuella.
Inget kan vara mer fel.
Visst fastnar en del i denna fälla av; att förstå genom intellektuell kapacitet.
Kanske ganska många.........

Men Jesus vänder sig till alla som VILL vakna ur drömmen. Att vilja det eller inte, har inget med intellektuell kapacitet att göra.
Det handlar om en inre längtan, långt bortom intellektet.

Och för att klara av att läsa boken, ger oss Jesus Hjälparen, den Helige Ande.
Jesus frågar inte efter vilken IQ du har , utan om din längtan och villighet är tillräckligt stark.

EKIM´s budskap och övningar är till för att praktiseras. Allt syftar till en UPPLEVELSE, inte en intellektuell förståelse.

Så du som tror att Kursen är för svår, kom ihåg att den är en självstudiekurs, vilket betyder att du, med Helige Andes hjälp, själv kan studera detta fantastiska verk.
Är din längtan och villighet tillräckligt stor finns det inget som kan stoppa dig!!!

Svasse

Idag avlivade vi vår 13-åriga katt. Han föddes hos oss och bott med oss på många olika ställen.
Jag kan inte tänka mig någon katt som haft det bättre.

Vi hade noga lyssnat till vägledningen och förberett oss på denna dag. Men oj, så ledsen jag blev.
Han dog i min famn lugnt och stilla.


Det är första gången på 27 år som vi inte har katt.

Verkar vara en ny tid på väg in.

VALET

Ibland när jag talar med människor, både dom som läser EKIM eller dom som går andra andliga vägar, hör jag att det verkar som om många inte inser VALET mellan rädsla-ego och kärlek-Gud är avgörande hur den andliga utvecklingen fortgår.
Kanske upplever någon att han/hon står och stampar och kommer ingen vart eller att det går för långsamt.
Valet mellan rädsla och kärlek görs i varje sekund. Så oerhört viktigt är det att vara medveten om det, annars slinker rädslan igenom och du blir ett offer för omständigheter. Du kan skylla på någon annan-annat.
Nej, jag känner mig inte rädd, säger du och jag. Men rädslan tar sig så många uttryck att det ibland är svårt att se att vi faktiskt är rädda och har serverat egot något gott att mumsa på......Vi kanske bara känner lite i magen när vi inte får den uppskattning vi tycker vi borde få. Eller vi vågar inte säga ifrån när något inte känns bra. Kanske vi känner lite avundsjuka eller svartsjuka. Kanske känner vi oss utanför......
Alla detta är rädslor. Inte en sådan tydlig en som när du ska hoppa fallskärm första gången eller sjunga solo. Nej, detta kan vara väldigt subtilt. Just därför erbjuder EKIM en väg som hjälper oss på den andliga vägen; Helige Ande.

För det är så att rädslan sinkar dig i din utveckling därför att du väljer att separera dig från din medmänniska. Du kan inte vara rädd på något vis när du upplever Ettheten. När du inser att det inte är någon skillnad på dig och din medvandrare.
Det är genom Kärleken till vår medmänniska som vi inser vår storhet.
Sedan ber Jesus oss om att upphöra med att värdera kroppar. Det är inte i kropparnas värld Ettheten finns. Det är också genom att förlåta det som inte har hänt, som vi kan vakna.

Kärlek går inte att läras ut. Den är vårt sanna väsen.
Det enda vi kan göra med Helige Andes hjälp är att ta bort rädslans blockeringar, så att Kärleken framträder!

GLÖM EJ VALET DU GÖR I VARJE SEKUND.

citat fr. EKIM, handledning sid. 46

"Helig är du, evig, fri och hel, i frid för evigt i Guds Hjärta.
Var är världen och var är sorgen nu?"

ALLT är gåvor

Sista tiden har jag så starkt känt att allt är gåvor. Precis allt.
Vet inte varför den insikten dyker upp nu.....inget speciellt som jag kan förnimma ialla fall.

Vad betyder det egentligen?
Vi är ju så programmerade att endast positiva saker som händer oss kan vi se som gåvor.
Men om jag bryter benet, är det en gåva?
Eller min man dör?
Att mista jobbet?

Budskapet att ALLT är gåvor kanske måste ses i ett annat ljus......I ett Himmelskt perspektiv.
Självklart så sörjer vi när någon närstående går bort. Vi blir ledsna när vi mister jobbet och kanske förbannade när vi bryter benet.

Men om vi kan gå bortom det fysiska, det som EKIM ber oss om, kanske kan vi då se att vi ännu en gång får öva på förlåtelse och acceptans. Kanske kan vi till och med vara tacksamma för upplevelsen som gav oss möjligheten att förlåta på ett djupare plan.
Det är då det blir en gåva.
Att se att allt är gåvor öppnar sinnet och hjärtat för den inre vägledningen. Och tvärtom; Att öppna sinnet och hjärtat för vägledningen ger oss en möjlighet att se allt som gåvor.
När vi gör det upphör dömandet.

När allt vi ser och allt det som händer oss upplevs som gåvor, är vi fria.
Fria att gå ut ur dimman och ut i solen!

Ett par intensiva dagar

Är hemkommen från ett par intensiva dagar med en kär vän sedan i mitten på 80-talet.

Vi bor långt ifrån varandra, så vi träffades halvvägs hos en annan god vän och trivdes gott med det.
Det vi skulle göra var att skissa på hur vi skulle kunna dela med oss till andra av våra gemensamma förmågor och kunskaper.
Vi ville inte att det skall kallas kurs......Ja, vi kom en bra bit på väg hur det ska se ut.

Men det som kom som en total överaskning för oss båda, var budskapen som kom genom mig till min vän.
Det verkade vara det som var det väsentliga, inte det vi trodde från början.......

Allt flödade genom mig och det var ganska konkreta saker.
Som du förstår vill jag inte berätta några detaljer.

Min vän ville göra en cermoni för att släppa det gamla och välkomna det nya. Det var mycket fint.

Jag fick också ett budskap. Min "titel" är numer: Mentor i andlig och personlig utveckling.


Tack för innerliga dagar!

övning i icke-dömande

Igår när jag satte på Tv-n hamnade jag i kunskapskanalen och det var ett seminarium om barn som far illa.
Min spontana reaktion var att zappa vidare bland kanalerna, eftersom ämnet är så jobbigt.
Men jag stannade kvar.......

Den ena efter den andra föreläsaren tog upp olika vinklar på temat.
Sedan kom denna man som i detalj och med namn på barn som blivit misshandlade till döds och där samhället misslyckats att ta tag i fallet i tid.

Jag satt kvar. Det som hände mig var alldeles nytt. Förut skulle jag blivit upprörd, arg och ledsen.
Nu var jag i ett tillstånd av förlåtande. Jag blev inte upprörd. Jag var neutral. Men jag kände en Kärlek utsträckas till alla som varit inblandade i dessa barn öde, inklusive barnen själva.
Förlåtelsen var lika med Kärlek. Det var som om jag kunde smeka varsamt och ömt förövarens själ och säga: allt är väl, du drömmer bara.
Det var som om det aldrig hade hänt. Det var borta.

ALLT ÄR I SANNING VÄL.

Lektion 110 i "En Kurs I Mirakler"

Ibland när jag läser ur Kursen "lyser" orden till och innebörden går verkligen upp för mig. Så var det med denna lektion.
Jag citerar lite här och där.

Jag är som Gud skapade mig.

Denna enda tanke skulle räcka för att rädda dig och världen, om du trodde att den var sann. Att den är sann skulle innebära att du inte har gjort några förändringar i dig själv som är verkliga, inte heller förändrat universum så att det som Gud skapade blivit ersatt av rädsla och ondska, förtvivlan och död. Om du förblir som Gud skapade dig har din rädsla ingen mening, ondska är inte verklig och förtvivlan och död existerar inte.
Dagens tankegång är därför allt du behöver för att låta fullständig rättelse hela ditt sinne, och ge dig fullkomligt sant seende som kommer att hela alla de misstag som något sinne någon gång eller någonstans gjort. Den räcker för att hela det förgångna och befria framtiden. Den räcker för att låta nuet accepteras som det är. Den räcker för att låta tiden bli det medel genom vilket hela världen lär sig undkomma tiden och varje förändring som tidens gång tycks föra med sig.
Om du förblir som Gud skapade dig kan skenbilder inte ersätta sanningen, hälsa kan inte förvandlas till sjukdom, inte heller kan död ersätta liv eller rädsla kärlek.
Ingenting av detta har hänt, om du förblir som Gud skapade dig.
Med denna enda tanke görs hela det förgångna ogjort; nuet räddas så att det tyst kan utsträcka sig in i en tidlös framtid.
Om du är som Gud skapade dig, då har det inte funnits någon separation mellan ditt sinne och andra sinnen, och bara enhet i ditt eget.
Den helande kraften i dagens tankegång är gränslös. Den är alla miraklers födelseplats, den store återställaren av sanningen till världens medvetenhet.
Detta är sanningen som kommer att göra dig fri.

Låt oss förkunna denna sanning så ofta vi kan. Detta är Guds Ord som gör dig fri. Detta är nyckeln som öppnar Himlens port och låter dig gå in i Guds frid och Hans evighet.

Besök

Sitter nu och väntar på goda vänners besök. Maten är förberedd och jag är lugn. Pelle är ute och laddar en eldkorg och ljusen är tända.

Tänk om det hade varit Jesus som skulle komma på besök. Nu är han ju säkert med oss i det osynliga, men jag tänker på då han gick här på jorden.
Han blev säkert inbjuden till människor för att få sig ett mål.

Ja, Jesus, du är så oerhört välkommen, även med kropp; jag har inga ord för hur glad jag skulle bli. Maten skulle då verkligen bli en bisak, men jag skulle ändå vilja bjuda dig på det bästa jag kan göra.
Jag skulle behandla dig som en jämlike, men med större visdom. Vet att tårarna skulle flöda av ren kärlek och jag skulle absolut ta med mig kroppen och göra min himmelsfärd om du så erbjöd.
I ditt Ljus skulle jag säkert bli bländad, men jag vet att din kärlek är så stor att du skulle visa mig mitt eget Ljus och så skulle vi stå där och bara STRÅLA av ren kärlek.

inte på denna nivån

Vi har Gary Renards bok: Bortom Universum, som "toabok".
Häromdagen läste jag om att; "beslut som tas på en helt annan nivå av sinnet, vilket är något icke-rumsligt. Din upplevelse är att dina beslut fatts här, men det stämmer inte. Beslut fattas inte av den mänskliga hjärnan."

Jag har ju läst det massor med månger förut, men i morse när Pelle och jag talade om detta, så trillade tårarna för det var något som hände i mig.

Sista åren har jag varit med om att få en del budskap från det inre- Helige Ande. Dessa budskap står jag inte i medveten kontakt med......efter ett par dagar inser jag vad som hänt. Har försökt formulera detta här på bloggen.
Den starkaste upplevelsen jag haft på detta sätt var när jag satt i en biosalong och väntade på att filmen skulle börja. Fullt med folk. Plötsligt känner jag hur tårarna trillar av kärlek till alla i rummet. Jag känner hur något inom utsträcks...det är så omvälvande och vackert. Detta bara händer utan min förskyllan.

Efter sådana här "omedvetna" händelser, som är så omtumlande, "borde" jag bli helt förändrad......men jag upplever det endast korta stunder.
När Pelle och jag talade i morse och tårarna kom, var det för att jag ibland tror att jag inbillar mig att dessa saker händer.
Men istället kunde vi tillsammans se att det bara är egots trick för att förminska mig.
Det spelar ingen roll om det inte händer mer med mig här på jorden, i det yttre.
Beslut tas inte på denna nivån, och att tro att något måste ändra sig på den här nivån, är också bara egots försök att ta makten.

Pelle kom att tänka på en grekisk filosof som levde på 300-talet före Kristus. Hans filosofi gick ut på att vara fri från alla behov. Följande tillskrivs honom och man kan verkligen se det som en metafor för förnöjsamhet därför att inget i den här världen lockar.
Inget i den här illusionen behöver förändras.......varför vilja ändra något som inte finns?

Diogenes bodde i en tunna. En dag kom Kejsaren förbi och sa att Diogenes fick önska sig vad han ville.
Han bad då Kejsaren ta ett steg åt sidan, så att solen kunde lysa på honom.

dikt, rädslorna ramlar av

helt plötsligt bara, utan förvarning
ramlade rädslorna av
kände något djupt i mitt inre
som vällde upp och ut
så konstigt, så självklart
men sedan då
vad händer nu
jag vet inte
behöver inte veta
något händer utan min förskyllan

mycket att göra

Det verkar inte bli så mycket bloggande förrän jag är klar med Mirakelnytt. Den ska ju delas ut i december, så jag har just nu fullt upp med det.

Mitt inre verkar vara ockuperat område. Ockuperat av den främmande makten; görat.

Nåväl, det är ett åtagande som jag upplever jag fått vägledning till, så jag accepterar.

Några citat från Kursen och andra böcker kan jag ialla fall lägga in här, så länge.

Önskar från mitt hjärta till ditt hjärta, att du känner hur älskad du är just nu. Hur innerligt ljus du är.
Låt Ettheten omsluta dig.