Har läst många av de gamla mystikernas vånda när "själens mörka natt " slår till.
Vet inte riktigt vad som händer i mig just nu...
Känns som det är, om inte mörkt, lite skymning....
Kan ju skylla på allt möjligt...pappa, hormoner....
Men i djupet av mig själv vet jag det som EKIM säger: det finns bara ett problem.
Och det är att vi tror att vi separerat oss från Gud.
När insikten kommer tillbaka om det omöjliga i detta, då är jag Hemma igen.
Den är inte långt borta.....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar