Samvaro i skogen

Vi har idag varit och hälsat på vänner som bor längre in i Värmlandsskogarna än vad vi gör.
Det är så underbart att Pelle och jag kan göra oss lediga en vanlig tisdag.
Vi samtalade med våra vänner om livet och det kändes så fint.
Tänk att båda vi par inte vill tillbringa hela vintern här i Sverige någon mer gång....
Tänk så totalt oväsentligt att tänka i dom banorna....det handlar om att Lyssna...vad vet jag om vad som ska ske till vintern?

Men ändå finns lockelsen där. Att redan nu drömma sig bort till sol och värme.
Jag tillåter det att ske. Det är som det är och det blir som det blir. Sista är ett citat från Allan Karlsson ur boken; Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Burlesk historia...vill du skratta, läs den.

Men återigen är det alltså accepterandet som står i fokus.
Det är som det är och det blir som det blir.