Idag har jag varit i Arvika. Blir alltid så lycklig när jag märker att jag inte dömer eller har åsikter om någon jag ser, eller något som händer. Det har ju annars hört till min vardag i så många år. Har varit expert på att döma och värdera. Säger detta i imperfekt, därför att jag verkligen gjort framsteg.
Ibland får jag "återfall", det är när egot känner sig hotat, då får jag ta till "tunga artilleriet", nämligen att hela tiden komma ihåg vem jag är genom att använda lektionerna i EKIM och be Helige Ande om hjälp.
I dag gick det av sig själv, kände bara kärlek till alla jag såg och mötte.Vetskapen om vår ETTHET fanns där hela tiden, likaså allas oskuldsfullhet. TACK!
All ära till GUD!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar