onsdag 10 februari 2010

Tänk om

Tänk om, betyder ju två olika saker, beroende på hur man betonar orden.
Tänk om jag hade ett trollspö och kunde visa dig på ett ögonblick din egen storhet, din helighet.
Eller: tänk om, du kan inte bara gå omkring och tro att detta är meningen med livet.

Jag fokuserar på det första förslaget.
Tänk om du verkligen trodde på att du är helig. Att det inte är någon skillnad på dig och Jesus. Skillnaden finns, men består inte i värdet utan av att Jesus visste att han var helig och därför bara Kärlek.
Vad skulle hända om du ödmjukade dig till att tro på din helighet?
Du kanske tror att det är arrogant att tro att man är helig?
Men hur kan Sanningen vara arrogant?
Tänk om det är så att du är Gud?
I EKIM finns en lektion som heter: Jag vilar i Gud.
Inte hos Gud. Då hade det varit dualitet. Gud och jag.
Men det står; Jag vilar i Gud.
Tänk om det är sant? Här går du omkring och tror att du är en liten plutt som inte är mycket att ha.
VAKNA!!!!
TÄNK OM!
Du är det mest fantasktiska, underbaraste, mest älskade som finns! Därför att du är helig.
Det som bara är Kärlek-Gud är heligt.
Du är inte speciell, allas vår Ande är det vi talar om här. När du börjar se med Andens ögon ser du ingen speciellhet hos någon, utan Guds etthet.
Du ser med dina inre ögon, du ser på helighet.
Tänk om du ville släppa din rädsla för din egen storhet-Kärleken och våga säga ja till heligheten, vad skulle hända?
Du skulle gråta glädjetårar. Du skulle jubla. Du skulle komma ihåg.
Därför att vi har aldrig lämnat Gud. Detta skulle bli sant för dig.
Du skulle gå ut i världen och se transparansen och känna igen din egen helighet och se den i dom du möter.
Tänk om du verkligen ville det.
TÄNK OM!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hejsan,

Har suttit och läst runt lite i din fina vackra blogg. Vet inte riktigt hur jag hittade hit, men det gjorde jag iaf :)

Jag avundas de som hittat sin tro. Jag vill så gärna jag med!! Har haft mycket tufft i livet trots att jag inte är alltför gammal (28 år) och har många gånger försökt vända mig till Gud eller en Högre Makt eller vad jag nu försökt kalla det genom att gå i kyrkan, eller meditera, eller bara försöka leva på ett andligt sätt. Och jag försöker vara hängiven och gå upp i det så mycket jag kan för jag längtar liksom efter att hitta den där starka tron. Jag känner att något fattas och jag tror att det är just den andliga biten. Men den vill inte infinna sig.

Jag hör talas om människor som får uppenbarelser eller kommer till insikt och sedan har den där starka fina tron som man verkar kunna ta hjälp utav i svåra stunder. Jag vet inte varför jag inte hittar den trots att jag letar så inom mig :/

Jaja, nu blev det lite långt här. Ursäkta.
Ville egentligen bara säga att du har en jättefin blogg med vackra och tänkvärda skrivna ord.

Ha en fin dag!

Kram
Linda

Unknown sa...

Jaaaa! Tänk så underbart det är!1 Kraam marie