Har befunnit mig några dagar i ett konstigt tillstånd. Med det menar jag att jag varit låg och haft ont överallt. Det är ovanligt nuförtiden att jag inte upptäcker vad som händer förrän efter flera dagar. Det är överhuvudtaget ovanligt för mig. Jag är lycklig.
Men nu har jag pustat och stönat och känt olust.
Tills idag, imorse, när jag gick min långa runda. Då brister jag högt och tydligt ut i ett; vik hädan! Det är bara frestelser. Helt plötsligt såg jag klart vad egots list gjorde med mig. Just där och då bad jag om hjälp och gick och talade högt för mig själv. Kallade på Jesus och bad han ta över.
Egot försöker med alla medel att fortsätta kontrollera våra liv. Mest genom smärta och skuld.
Ju närmare vi kommer Gud desto större insats från egot. Underskatta inte egots tricks står det i EKIM.
Det är här vaksamheten kommer in. Jag lät mig vilseledas en stund genom tron på kroppen när jag hade ont. Identifikationen med kroppen är ju egots vapen. Kroppen i sig själv är helt neutral. Det är endast sinnet som kan påverka den. Alltså, allt börjar i sinnet.
Det är lätt att säga men att mena det, är det som gäller.
När frestelsen tar över och vi känner oss svaga och usla, det är då vi behöver förlåta oss själva.
Ju snabbare vi kommer på att det som händer är just en frestelse och inget annat, desto bättre.
Det är då som Helige Ande sträcker ut sig och bär dig om du vill.
Frestelser är allt som inte genererar glädje!
"Hur gör du detta val? Så lätt det är att förklara! Du väljer alltid mellan din svaghet och Kristi styrka i dig. Och det du väljer är det som du tror är verkligt. Genom att helt enkelt aldrig använda svagheten för att styra dina handlingar, har du inte givit den någon makt. Och åt Kristi ljus i dig anförtros allt du gör. För du har fört din svaghet till Honom, och Han har givit dig Sin styrka istället."
EKIM, textboken, sid. 740
onsdag 16 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar