Tänk om alla våra problem, små och stora, inte var många problem. Tänk om det bara ser ut så...bara för att förvilla. Allt från bagateller som, problem med att få håret att ligga som man vill, till de stora som upptar våra tankar dag och natt.
Tänk om bagatellproblemen och dom stora problemen alla härrör sig från ett misstag.
Misstaget att tro att det kan finnas problem.
Hur kan vi se problem om vi upplever vår Etthet i Gud?
Jo, det låter bra säger du, men så funkar det ju inte.
Det fungerar om du övar ditt sinne.
Problemen är endast ett problem, detta att vi tror att vi har lämnat Gud. Att separationen har hänt. När vi kommer in till Kärnan kan vi uppleva Ettheten.
"Anden är i ett tillstånd av nåd för evigt.
Din verklighet är endast ande.
Därför är du i ett tillstånd av nåd för evigt."
Ekim, textbok sid. 42
Det är därför vi inte ser några problem om vi kommer ihåg vem vi är.
Men eftersom egot har gjort den här tillvaron som vi upplever som sann och vill att vi ska fortsätta att gilla den, har egot hittat på en teknik. Den går ut på att tro att Guds hämnd är mycket stor därför att vi lämnat Gud. För att bli av med skulden lägger vi ut den på allt och alla. Därför att vi inte står ut med att bära så mycket skuld. Så går det runt, runt. Skulden tar aldrig slut. Problemen tar aldrig slut.
Vägen tillbaka, eller rättare sagt att minnas, att vakna, går genom förlåtelsens kraft.
Den ska jag skriva om imorgon.
Naturligtvis har jag skrivit om detta förut, men kanske är det med nya ord. Förhoppningsvis.
måndag 21 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar