Lär endast ut kärlek, för det är vad du är.

Så står det i "En Kurs I Mirakler".
Vet att detta är sant men är just nu inne i en period när jag inte riktigt hittar in till Kärnan.
Har återigen fått en tuff förkylning; jobba med 2-3-åringar som nyser mig rakt i ansiktet, verkar inte vara optimalt.
Längtar efter att Kontakten med Jesus-Helige Ande ska återkomma. Ändå vet jag ju att den inte är bruten, bara att jag just nu väljer att lyssna mer på egot.
Detta trots att jag inte vill!!! Så lurigt är det!
Det är bra att jag just nu håller mig för mig själv, i detta tillstånd känner jag inte att jag lär ut kärlek.
Ändå vet jag ju att det är det jag är.
Det enda problemet som finns är just detta; att jag en liten stund tror på separationen från Gud.
Samtidigt vet jag att detta är omöjligt!
Jag vilar i Gud, har alltid gjort, kommer alltid att göra.
Men som sagt, jag längtar till närheten jag brukar ha med Jesus.
Men jag får ha tillit till att den kommer tillbaka.