TV-upplevelse

Har just sett färdigt på en film på TV. Livet är underbart heter den och är från 1946 med bl.a. James Stewart.

Fantastisk film!! Jag blev djupt rörd därför att den hade ett andligt budskap. Inte för att det var en ängel med, utan själva innehållet.

Kortfattat handlade det om en man som hade drömmar om att komma till andra länder och se sig om och bygga skyskrapor och annat storslaget, han var i 18-årsåldern.

Filmen börjar med att vi är i Himlen och några änglar berättar om den här mannen på jorden som är så förtvivlad och som ber en bön om hjälp.
Det bestämms att en av änglarna som ännu inte fått sina vingar, sin examen, ska hjälpa mannen.
För att förstå mannens förtvivlan får vi nu se hans liv i retrospektiv. Hur han räddar sin lillebror ur en isvak. Hur han som apoteksassistent, kanske bara 15 år, ser hur apotekaren av misstag gör giftampuller istället för medicin till ett sjukt barn. George, som vår kille heter, tjallar aldrig på apotekaren som rättade till sitt misstag så ingen kom till skada. Överhuvudtaget är George så hjälpsam och vänlig.

Precis när den George ska ge sig ut i världen från sin lilla byhåla dör hans pappa. Han känner sig tvingad att ta över den lilla banken som alltid tog den lilla människans parti. Det fanns också en stor bank som bara såg till det ekonomiska och aldrig brydde sig om människorna.

Det blir depression och den lilla banken håller på att gå omkull. Istället för att åka på bröllopsresa ger George och hans fru pengarna till kunderna. Och kunderna som är tacksamma för George hjälper till genom att inte tömma banken på pengar.

George ser till att bygga ett litet område med hus och ger bra villkor för de sämst bemedlade så att alla ska ha ett riktigt hem.

Inte ens när 8ooo dollar kommer bort genom att Georges farbroder tappar dom rakt ner i knät på den girige banlkmannen, avslöjar George att det var farbroderns fel. Han tar på sig det själv.

Nu är han förtvivlad därför att de 8000 dollarna var räddningen så att inte banken skulle gå omkull. George har nu fyra barn och bor med frun och barnen i ett ruckel. Det är jul och han kommer hem berusad och förtvivlad. Skäller på ungarna och ger sig ut igen.

Han har en livförsäkring och bestämmer sig för att ta sitt liv så att familjen kan få det bättre.
George ställer sig på en bro i snöfallet och gör sig beredd att hoppa. Då hoppar någon före honom och skriker hjälp, hjälp, när han hamnat i vattnet. George hoppar i och räddar killen.
Som förstås var ängeln.
"Du måste rädda mig för att jag ska kunna rädda dig", sa ängeln.
Dom hamnar på ett fik och värmer sina kläder. Nu börjar konstiga saker hända. Ängeln säger att han är en ängel, fast inte fullärd än, först när han är det får han sina vingar.
George fattar inget och säger; det hade varit bättre om jag aldrig blivit född.
Då visar ängeln honom vad som hänt i hans by och med allt och alla om George inte blivit född.
Hur hans bror dog som liten, hur apotekaren fick fängelse för att förgiftat någon. Han fick se det områden där han byggt hus för de mindre bemedlade, nu var det en kyrkgård.
T.om. byn hade bytt namn till den girige bankmannens efternamn.
Han gick omkring och försökte få kontakt med alla som han kände men ingen kände igen honom. Det var en misstänksam stämning i byn och allt var dekadent.
Då var det som myntet ramlade ner i George. Han sprang till bron igen och bad til Gud att låta han få leva, han ville verkligen leva.
Allt blir som vanligt igen och han rusar hem till sitt hus och familj och älskar dom innerligt. I hemmet står polisen med en häktningsorder, pga. skulder i banken.
Hans fru hade berättat för alla i byn om att dom behövde hjälp ekonomiskt och nu strömmande byborna in för att stödja George.

Jag slutar där.

För mig handlade filmen om att det aldrig är så illa att man behöver ta sitt liv.
Att bön som kommer från hjärtat besvaras.
Att våga be om hjälp.
Att vänlighet sprider ringar på vattnet och när du minst anar det vänder ringarna tillbaks till dig själv.


Tänk vad bra det kan va med matine!