staden

Även om den är liten, staden Arvika, så är det såå skönt att få lämna den bakom och köra hem till tystnaden på landet.

Eftersom jag inte köper några julklappar, slipper jag den biten.
Att vara i en stad i juletid är säkert underbart för många, men för mig känns det smått hysteriskt.
Känner att det hänt något i det inre, behöver inte döma det jag ser längre....även om jag fortfarande ser det.
Visst älskar jag tystnaden och är glad när jag lämnar staden, men kraften i det dömandet har avtagit.

ALLT ÄR VÄL

STILLA DIG

TA EMOT

VILA I DET SOM ÄR