Orättvist behandlad.....

Det är en frestelse att tro att vi kan bli orättvist behandlade.
Precis det hände mig. Det är därför jag behövde åka bort till en stuga och komma till klarhet.

Att tro att jag kan bli orättvist behandlad är redan det en separationstanke.
Att sedan omhulda denna tanke och reagera på den, gör att jag bjuder in egot att styra.
När jag låter förlåtelsen vägleda, ser jag hur Kärleken lägger sin varma Hand över det jag trodde var en oförrätt.
Det är genom förlåtelsen som jag kommer ur tankarna på separation, hur dom nu än tar sig för uttryck.
Nu talar jag om förlåtelsen såsom beskriven i EKIM.
Den förlåtelsen handlar om att se igenom slöjan och inse att vi alla är ETT. Om den här världen endast är en dröm, kan inget ha några verkningar här. Alltså har det som jag reagerar på enbart hänt i mitt förvirrade sinne. Det är där det ska helas. Det är där det kommer att helas när det enda jag vill är att förlåta.
Djupast sett är det endast mig själv jag förlåter eftersom allt jag ser sker i mitt sinne.
Nu tänker jag förlåtelse hela tiden....och helar tiden.