Ja, så har jag då tittat på Bröllopet med stort B.
Vackra klänningar, konsthantverk helt enkelt.
Men framförallt Victorias och Daniels kärlek. Det är den som berör mig. Den känns så äkta.
Jag är så väldigt tacksam för att slippa vara en sådan person.
Vad oerhört påfrestande det måste vara att alltid bli bedömd, alltid påpassad, alltid vara på sin vakt, väga sina ord på guldvåg; ja, det gäller ju alla s.k kändisar.
Jag är Guds lilla nolla och jag är mycket nöjd med det.
söndag 20 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar