0 behov av underhållning

Ja, så är det. Underhållning är för det mesta helt ointressant.
Vad menar jag då med underhållning?
Vad gäller TV, vet jag inte hur många procent av TV-utbudet som kan kallas underhållning, men det är nog ganska stor del.
Sedan har vi; ut och dansa. Och en himla massa mer saker som kan gå under benämningen.
Det är inget av dessa saker som lockar längre.
Jo, jag tittar fortfarande ibland på sport eller något komiskt program.
Men just som en social fernissa, något man kan tala om på jobbet, känns verkligen främmande.
Men jag inser ju att flertalet gillar det dom gör.
I Siddaharta av Hermann Hesse, nämns ordet: barnmänniskorna, som de som går livet helt ovetande om sitt sanna väsen. Och som heller inte är så intresserade av att veta mer.
Okunnighet.
Då talar jag inte om vanlig kunskap, utan om Andens visdom.
När Anden uppenbarar sig mer och mer för en, faller så mycket av det som förut betydde något bort.
Det är inget jag saknar. Tvärtom.
Andens klarhet är tusen miljoner gånger mer närande än allt annat.