I morse hade Pelle och jag ett av våra viktiga samtal om livet. Vi går på djupet och undersöker hur vi verkligen mår och vad som känns bra eller mindre bra.
Återigen kom behovet av ensamtid upp för mig.
Det är ju underbart för Pelle att jobba hemifrån, men för mig blir konsekvensen att jag aldrig är ensam när jag är hemma.
I dag grät jag och kände verkligen Andens behov av tystnad och stillhet. Det är så fint med vårt sociala samspel, men Anden kommer först!
Nu har vi förstått allvaret i detta behov, så nu ska vi hitta en lösning.
söndag 27 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar