Tänk om alla jag möter på gatan visste och såg det jag vet och ser.
Att, det finns ingen skuld, inget att vara rädd för. Ingen som är sämre eller bättre. Ingen dualitet.
Övningen med far känns klar. Nu ser jag hans oskuld precis som jag ser min egen. Vi har det så fint nu när vi är tillsammans.
Vad fantastiskt allt blir när jag ser dom jag möter. Inte kroppen men Andens ljus.
Känner Närvaron.
tisdag 5 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar