Lördag kväll

Sitter här framför datorn och har inte en aning om vad jag ska skriva.
Vill gärna skriva något varje dag.
Sa att jag skulle återkomma till hur jag upplevde retreatet med Messengers of Peace här hos oss.
Så här underbart fungerar det när jag själv inte vet vad som ska hända.
Då kommer jag helt plötsligt på att jag skrivit i ett tidigare inlägg att jag skulle återkomma om min egen upplevelse under retreatet.

Jag är så oändligt tacksam för det David och de andra messengers gör. Sådan hängivenhet och så mycket arbete.
Detta var tredje gången jag träffade David och jag har alltid känt mig jämlik honom.
Jag har inget behov av att sätta upp honom på någon piedestal, eller att se någon skillnad överhuvudtaget.
Det är få saker som han säger som jag inte redan vet. Mycket få.
Ibland skymtar det fram en irritation i honom, men för det mesta är han i totalt icke-dömande.
Jag kan se att jag har en bit kvar av att bli så fri; att icke-dömandet helt tar över. Inga preferenser t.ex.
Det är befriande att vara i sådan människas närvaro.
För övrigt är jag hänförd över hur allt praktiskt fungerade så bra i vårt lilla hus.
Min egen timing är också något jag själv inte förstår. Klockrent...Fast utan klocka. Det är inbyggt i mig sedan jag lämnade över mig till Helige Ande.
Jag kan bara tacka.