Ja, så har jag nu slutat på dagiset.
Det känns så rätt, även om det inte finns någon "pengagaranti", för att vi ska ro detta i hamn.
Men vi har förtröstan. Inte att det ska bli som vi vill, utan att det blir som det blir, och att det är BRA.
Människan spår, Gud rår.( Fint uttryck det där.)
Vi tar en dag i taget.
Det jag mest ser framemot nu när det blir mer ledig tid och luft i mitt liv, är att det som finns därinne ska komma ut.
För att fortsätta med denna blogg, vill jag ha något att säga. Något som berikar.....något som kan ge dig, min läsare, inspiration.
Så, jag väntar och ser......
Kanske kommer orden att flöda snart....
En dag i taget.
lördag 18 juni 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar