Frestelser...igen...och en gåva.

Jobbar mån-torsd. denna vecka, men känner mig ganska orkeslös.
Tänk vad lätt det är att man försöker hitta förklaringar till hur man mår, i det yttre; jo, nu har vi ju ändrat klockan, det ställer till det...det är så mycket baciller på dagis......pust, denna vinter har tagit knäcken på mig.
Eller pappas brist på insikt i att det blir konsekvenser av hans handlande.....

Ändå vet jag att allt handlar om varseblivningen, perspektivet.
Det är när jag tappar bort vem jag och min medmänniska i sanning är, som tröttheten blir inbjuden.
Mörkret är endast frånvaron av ljus, inget annat, står det i EKIM.
Visst måste man ibland säga stopp, visst blir man sjuk ibland.
Men det jag vill komma ihåg är att inte försöka hitta förklaringen utanför mig själv.
Genom förlåtelsen blir allt helat. Den är nyckeln som öppnar dörren till ljuset igen.
Har öppnat den dörren förut....många gånger, och ljuset har strålat in.

Tänk att få 17000 kronor av goda vänner bara sådär. Inget villkor som följer med. Endast delad glädje!
Är detta inte underbart, så säg?
Denna gåva till Pelle och mig, berör ju inte bara oss. Handlingen får änglar att jubla, givarna känner äkta glädje, ja, jag är säker på att det sker underverk runt hela vår jord genom denna handling.
Detta lika mycket beroende på att vi kunde ta emot gåvan med glädje och tacksamhet. Ingen känsla av att det ska betalas tillbaka på något sätt, ingen skuld. Bara ren och skär glädje!
Så välsignat!!!