Att ta saker personligt......

Om vi känner oss sårade, förbisedda, anklagade, överkörda, ledsna eller otillräckliga har vi helt enkelt glömt bort det omöjliga i att känna så.
Att ta saker personligt är detsamma som att identifiera sig med egot. Då är det inte omöjligt att känna dessa "oförrätter", tvärtom, då är det självklart att vi känner så. I den loopen ser vi inte klart. Vi känner självömkan och projicerar ut vår smärta.

Det ENDA svaret på sådana känslor är att komma i kontakt med valmöjligheten vi har i varje stund. Valet mellan Kärlek och rädsla= Helige Ande eller egot.

Om vi tror att vi kan rätta till misstagen på den här nivån gör vi misstaget verkligt, vilket det i Sanning aldrig kan vara. Inget som inte är Kärlek är Sant.
När vi lyfter upp det vi upplever som problem till Helige Ande och ber om hjälp att helas, har vi visat den lilla villigheten, som det står om i EKIM, och vi kan gå ut ur dimman till solen.
Det är viktigt att alla känslor får komma upp till ytan, endast på det sättet kan vi få hjälp med helandet.
Så när känslor rör runt i magen, se det som en möjlighet till att be om hjälp.

Det är inte bara s.k. negativa känslor som bir en identifikation med egot.
Det gäller i lika hög grad s.k. positiva känslor som t.ex. smicker, uppskattning, vilja bli sedd, uppmuntran, framgång, att lyckas.
Är vi beroende av dessa attribut för att må bra identifierar vi oss med egot.

Inget av de s.k positiva eller s.k. negativa känsloyttringarna är något vi ska undvika. Alla hamnar vi i dessa situationer då och då.
Det handlar endast om förlåtelse och att be Helige Ande om hjälp. Det är det som är nyckeln till vilket trossystem du väljer.
Ju oftare du kommer ihåg att be om hjälp när du tar något personligt desto bättre kommer du att må.
Så småningom kommer detta att ske automatiskt.