Mirakel på mirakel

Talade just i telefon med vår retreatgäst; hon sa att hon upplever mirakel på mirakel!

Ingen yttre förändring har skett i hennes liv, men ALLT ÄR NYTT!
Därför att hon valt ett annat sinnestillstånd-från rädsla till kärlek. Det är det som är miraklet. Sedan blir resultatet i det yttre bara ett vittne för kärlek.
När ett sådant genombrott sker så hastigt blir miraklet nästan överväldigande. Samtidigt som man inte förstår vad man hållit på med förut.
Allt blir så tydligt.

Visst kommer frestelserna att se sig själv och andra, små och rädda, men nu har hon ett minne av något stort. Ett avtryck i hjärtat.
Kärlekens väg är faktiskt den ENDA att gå. Det tar bara olika lång tid för oss människor att inse detta.

Och när vi kommer ihåg VEM VI I SANNING ÄR, ät tiden borta och kvar blir FRID.

citat från EKIM, handledning för lärare, sid. 30

"En av de frestelser som är svårast att erkänna är att det är ett misstag i form av brist på tillit att tvivla på ett helande på grund av att symtomen fortsätter att visa sig. Som sådant är det en attack. Vanligtvis tycks det vara det rakt motsatta.
I början verkar det orimligt att få veta att fortsatt oro är attack. Den ser i varje avseende ut som kärlek. Men kärlek utan tillit är omöjlig, och tvivel och tillit kan inte existera samtidigt. Och hat måste vara motsatsen till kärlek, oavsett vilken form det antar.
Tvivla inte på gåvan, och det kommer att vara omöjligt att tvivla på dess resultat.
Detta är den visshet som ger Guds lärare förmågan att vara mirakelarbetare, för de har satt sin tillit till Honom."

jobbvecka.....

och då blir det lite si och så med bloggandet.

Det är en glädje med att träffa barnen, men jag börjar känna mig klar med detta.
Vet inte vad som väntar, men det känns som något nytt är på väg in.

Vill vara öppen för det nya, och framförallt lyssna inåt!

Helande

Nu har vår retreatgäst åkt hem och det har varit fantastiska helande dagar.
Det var så här vår "kurs" skulle se ut.
Så bra att komma ihåg att det inte handlar om mängd; 1 människa är lika viktig som 10.

Känner mig så otroligt tacksam för att vara ett redskap i helandet.

bidar min tid....

Ja, det uttrycket kan betyda mycket. Just nu betyder det för mig att jag väntar på retreatgästen som är på väg hit.

Det betyder också att jag väntar på att min fot ska bli bra igen...gjorde illa den igår....

Men det viktigaste är att inte vänta, utan att vara HÄR och NU.

Den här påminnelsen från EKIM känns bra idag:

Evig helighet bor i mig.

Det går långt över min förmåga att förstå eller känna min helighet. Men Gud, min Fader, Som skapade den, erkänner min helighet som Sin. Tillsammans förstår vår Vilja den. Och tillsammans vet vår Vilja att det är så.

Utdrag från Lektion nr. 299, sid. 480 i arbetsboken.

Ny dator!

Helt otroligt vad glad jag blev när Schenker levererade min nya dator till dörren. Jag till och med grät......
Det kändes ju lite märkligt, men så var det.
Det är min första obegagnade dator. Dessutom är den så fin. Vit.
Nu ska jag sätta fjärilar på den, passar liksom ihop med det vita och äpplet....

Ändå lyckades jag slita mig och gå en promenad. På vägen träffade jag en av våra grannar och fick ett sådant fint möte. Djupt och innerligt stod vi där i blåsten och samtalade säkert i tjugo minuter.
När jag var på väg hem flög tre svanar över mig och strax efter flög ett tranpar högt upp.
Det känns så härligt när dessa vackra fåglar är på G.

Har också haft ett telefonsamtal från en vän som inte mådde så bra och som behövde min hjälp att komma på hur det EGENTLIGEN är.

Är mycket tacksam

Inte där än.....

I morse satt Pelle och jag och läste ur EKIM. Det handlade om sjukdom och hur vi kan välja om.
Jag upptäckte att jag ger kroppen alldeles för stor uppmärksamhet.
Vet ju att kroppen inte är autonom, den är helt neutral. Det är tankarna som skapar.
Men kroppen har fått alldeles för stor makt att få mig att tro på den som självbestämmande.
Får se hur jag går vidare härifrån....
Börjar med att förlåta.